Kaffeinjektion från verkligheten. Rosa flammor i kinderna och jag med de smutsiga kläderna står i bara farten och griper tag. Jag kan gripa i allt som jag får tag i, om jag hade fått tag i något.

Vaknar ur. Tänker samma tanke. Man får inga svar om man inte ropar.

De senaste dagarnas influensa i känslolivet. Jag tror det har gett med sig. Men de där fladdermössen är kvar. Flyger runt och hänger sig upp och ner lite här och där. Alla dessa tider, i olika askar.

Jag tog hit tiden. Inte för att få den att stanna, men för att få den att se.

Ligger där och målar med ögonen. Försöker tänka på andra dagar, andra sidor. Något som är längre bort än det här.

Jag försöker följa spåren.